För drygt en vecka sen fick jag frågan vad jag funderar på för program inför gymnasiet. Som ni vet har jag varit och hälsat på på en skola långt här ifrån men jag skrev inte mycket mer. Det var i alla fall en dans- & musikalskola och jag kollade på danslinjen. Innan jag hade varit där var jag rätt osäker men nu vet jag att det är där jag verkligen vill gå. Anledningen till det är att det var en sjukt mysig skola, mer som ett hem (?), linjen och alla lärare verkade sjukt bra och det var sjuk fokus på dansen. Skolan hade alltså sju danssalar och fyra teorisalar - aw yis!

Det som gör det svårt är just hur långt bort skolan ligger. Att lämna alla vänner, familj, kyrkan. Det är så mycket jag skulle sakna. Dessutom ska vi då få ordna med boende och hem- & ditfärder.

 

Hur som helst, ska jag göra intagningsprovet i slutet av mars, så får vi se vad som händer.

 

 

Dagen efter den dagen var jag och kollade på linjen IB på en skola inne i stan. IB står för "International Baccalaureate" och betyder Internationell Examen. Den här linjen finns över hela världen och är väldigt olik vanliga linjer. All undervisning sker på engelska, du tar en massa tester i slutet av sista året och du väljer dina ämnen själv. Dessutom är linjen bara två år lång, men eftersom en gymnasielinje i Sverige ska vara tre år går man ett introduktionsår. När du tar examen får du ett diplom och ett intyg på att du är tvåspråkig. Rätt sjukt. Detta gör det lättare att komma in på universitet och skolor utomlands, vilket är vad jag vill göra efter gymnasietiden.

 

Dock märkte jag efter den här dagen att det här inte alls var något för mig. Jag älskar engelska och föredrar verkligen det över svenska, även om det är svårare, men det kändes bara inte som något jag skulle orka med. Alla säger att det är sjukt mycket plugg och jag är extremt lättstressad.

Så istället för IB kommer Estet- Dans på samma skola bli mitt andrahandsval.